Dag 3 i min ensamhet
Happ, då var de 3 dagar sen Jonas åkte upp.. Jag verkligen hatar det här! Vill inte behöva sova ensam eller känna sån jäkla saknad som jag gör.. Kommer inte sluta sakna dig förrän du är hemma igen!
Ajja, nu ska jag försöka vara glad och se de positiva i situationen. Han tjänar ju trots allt pengar och får testa på att arbeta. Dock så gillar jag inte att han berättade att han kommer utsättas för strålning, mer än den normala strålningsdosen vi alla utsätts för på en dag även om de bara var en väldigt liten mängd så kan det ju hända nått oväntat... Ursh! De verkar ju rent utav farligt de där. Men vad vet jag, han får väl skyddsutrustning å har strålningsmätare så de ordnar sig nog.
Idag hade vi seminarium i skolan. Det gick faktiskt över förväntan trots att jag inte hade läst på allt för mycket. Kunde gurnderna till allt men inte mer, fast tydligen så räckte de ju gott och väl :D Jag gick kort dag idag, bara från kvart över 9 till 12:00 vilket var hur skönt som helst :D Någon som inte alls var lika skönt var att när jag skulle gå hem så spöregnade det så jag blev dyngsur... inte kul... Jag som hade planerat att gå hela vägen hem, tar ca 1 timme men jag fick skjuts halva sträckan för att Jonas brors flickvän kom och plockade upp mig när hon körde förbi ;D Hon var en räddande ängel!! :D
Måste springa och äta nu.
