Saknad...
Idag fick Jonas post från skatteverket, han är nu folkbokförd på våran lägenhet. Och det är faktiskt jag med trots att jag inte fått något brev... Taskigt att bara han fick :( Nåja de får lov att gå ändå!
Det känns dock lite hemskt nu... nu har man flyttat hemifrån på riktigt. Min adress är inte hos mamma och Ulf längre utan den är här i Trollhättan. Läskigt att stå helt på egna ben, men jag hoppas det ska gå bra! Appropå mamma och Ulf så är saknaden sjukt stor!! Jag vill att dom ska vara här igen!! Känns så tomt nu, känns helt seriöst som att dom aldrig varit här men tittar jag mig omkring ser jag alla saker som dom köpte åt oss och då känns dom väldigt nära!! Jag älskar min familj där uppe nått så otroligt mycket och jag kan lova er att det känns som att avståndet är oändligt långt nu.. De är ju inte riktigt så att man kan åka hem på en fika sådär över dagen bara... Fan alltså att de ska vara över 100 mil... Jag har haft hemlängtan en gång sedan jag flyttade ner hit och det var förra året. Men jag skulle nog kunna säga att jag har de nu igen, eller inte hemlängtan men längtan efter brorsan, pappa, mamma och Ulf och alla andra underbara människor uppe i norrland!!
Antar att det inte kommer kännas såhär för alltid!! Man vänjer sig nog :)
Det känns dock lite hemskt nu... nu har man flyttat hemifrån på riktigt. Min adress är inte hos mamma och Ulf längre utan den är här i Trollhättan. Läskigt att stå helt på egna ben, men jag hoppas det ska gå bra! Appropå mamma och Ulf så är saknaden sjukt stor!! Jag vill att dom ska vara här igen!! Känns så tomt nu, känns helt seriöst som att dom aldrig varit här men tittar jag mig omkring ser jag alla saker som dom köpte åt oss och då känns dom väldigt nära!! Jag älskar min familj där uppe nått så otroligt mycket och jag kan lova er att det känns som att avståndet är oändligt långt nu.. De är ju inte riktigt så att man kan åka hem på en fika sådär över dagen bara... Fan alltså att de ska vara över 100 mil... Jag har haft hemlängtan en gång sedan jag flyttade ner hit och det var förra året. Men jag skulle nog kunna säga att jag har de nu igen, eller inte hemlängtan men längtan efter brorsan, pappa, mamma och Ulf och alla andra underbara människor uppe i norrland!!
Antar att det inte kommer kännas såhär för alltid!! Man vänjer sig nog :)
Kommentarer
Trackback
