Cancer..
Cancer är nått av det värsta som någon kan drabbas av och så många berörs. Någons syster, mamma, moster, mormor, faster och farmor. Någons bror, pappa, farbror, farfar, morbror och morfar. Någons kompis, kusin, bonusbarn, bonusförälder och bekanta. Listan kan fortsätta. Cancer, är på många sätt en slukande sjukdom.
Min farfar kämpade mot cancern och min farbror kämpar mot cancern.
Min sambos morfar kämpade mot cancern, en bekant till mig kämpade mot cancern.
En kompis mamma har kämpat mot cancern och vunnit.
Bredvid stod/står vi anhöriga och bekanta och såg/ser kampen fortgå.
Varje gång jag hör talas om cancer så kommer minnena från allas kamp tillbaka. Jag minns hur trött min farfar var, jag minns hur min farbror ansåg att livet tog slut när han tvingades amputera ena benet från höften. Jag minns hur min sambos morfar ville vara stark och hur min bekanta ville vara hemma. Jag minns hur min kompis mamma tappade sitt hår.
Varje gång jag hör talas om att någon kämpat mot cancer och vunnit, kommer jag ihåg hur jag kände. Hur alla vi som fanns runt omkring kände och hur de som nu berörs kanske känner.
En glädje för att kampen är vunnen, men en rädsla för att kampen börjar om.
Varje gång jag hör talas om att någon kämpat mot cancer men förlorat, kommer jag ihåg hur jag kände. Hur alla vi som fanns runt omkring kände och hur de som nu berörs kanske känner.
En sorg för att kampen är förlorad, men en lättnad för att kampen är över.
Idag går mina tankar till dem som förlorat kampen, till dem där ute som fortfarande kämpar, till de som har kämpat och till alla som berörs.
Kommentarer
Trackback
